Den fjärde juni 2008 blir troligen en historisk dag. Då riskerar den
borgerliga alliansen att orsaka en massa människor skada genom ett
enda beslut, beslutet om den försämrade sjukförsäkringen.
Många har reagerat, t
ex Synskadades
Riksförbund som har många medlemmar som oroar sig för att de snart
kan stå helt utan försörjning. Det verkar vara en adekvat oro. För
alla ska stå till arbetsmarknadens förfogan, alldeles oberoende av om
de kan få något arbete verkar det som.
Vår förmodligen galna regering har sagt att man efteråt ska försöka fixa
arbete åt dem som drabbas. Efteråt. Hur hänsynslös får man vara undrar
jag? Vad har hänt med alla de som drabbas tills dess? Och hur vet man
att man alls kommer att kunna ordna arbete till t ex funktionshindrade?
Det är väl förmodligen för sent att påverka nu. Jag måste säga att jag
trots allt är en liten smula nyfiken på vad reaktionerna kommer att
bli.
Det är ju inte ofta man får vara med om en sådan här stor omsvängning.
Var det på 30-talet sist?
En anonym
handläggare på Försäkringskassan som hunnit tänka på det skriver om det.
Känns det igen på något sätt?
De flesta bloggare verkar mer bry sig
om avlyssning.
Förmodligen bör man göra det också, men det känns mindre viktigt just
nu. Avlyssnignen drabbar alla. Den försämrade sjukförsäkringen
riskerar att drabba de som har det sämst. Känns kanske det också igen?
Förresten, ger inte arbetslinjen ett eko? Ser ni också en bild
framför er, en port med ett ordspråk över?
Ilse-Marie
på Ett
Hjärta Rött skriver däremot bra om det här och ger en del intressanta
länkar. Samma sak
gör ANNBOOKWORM.
Andra bloggar om: social nedrustning, alliansen, sjukförsäkringen, arbetslinjen . (Pingat till intressant.se.)