editor@OurComments.org

Det finns ett upprop för fortsatt fri entré på våra statliga muséum. Du kan skriva på här.

Regeringen säger att Arbetslivsinstitutet ska läggas ned. Ingvar Persson undrar Vad tjänar Sverige på ett nedlagt institut? Vem tjänar på det? Går inte bara en massa värdefull kunskap till spillo? Forskare runt om i världen (Harvard, Princeton, London School of Economics) är bekymrade över nedläggningen skriver DN Ekonomi idag.

Jag håller med Annika Tiger, regeringen har en lustig agenda.

Vill du veta vad man gjort på Arbetslivsinstitutet? Gå dit idag och sök på stress, utbrändhet, funktionshinder osv. Snart är kanske inte denna resurs tillgänglig längre.

Se också mitt tidigare inlägg Arbetslivsinstitutet - vart tog du vägen?

Uppdatering: Kunde inte låta bli att undra hur Timbro, vars smått märkliga idéer ju varit aktuella inte minst därför att vår enveckas kulturminister kom därifrån, har påverkat detta med nedläggningsbeslutet av Arbetslivsinstitutet. Timbro har kallat verksamheten för skattefinansierad idémarknad. Dessa tankar har tagits upp i en folkpartistisk motion (Motion 2005/06:K451) till Riksdagen.

Så här är den politiska bakgrunden till nedläggningen. Timbros riskerar ingen nedläggning. Bakom Timbro står så vitt jag förstår starka ekonomiska makter.

[tags] politik, alliansen, arbetslivsinstitutet, stress, hälsa, psykosociala frågor, samhälle, vetenskap, psykologi, regeringen [/tags]

En hel del som lever på studielån kommenterar Lena Melins artikel på Aftonbladet om ändringarna i a-kassan med att a-kassan ändå känns som väldigt mycket pengar (Mitt Aktuellt, Spirre, Tenct, Pophöger och sparris). De som säger annat har inte kontakt med verkligheten menar någon av dem. Är det verkligen så, tänkte jag när jag såg det. Eller har arbetsmarknadsministern Littorin rätt när han själv, som general för angreppet mot a-kassan, till Lena Melin säger att det är “skit att leva på 680 kr om dagen”?

Jag tog och räknade lite på det - så långt jag nu förstår reglerna. Uppgifter om ändringarna i arbetslöshetsersättningen finns i artikeln ovan. CSN har en sida för simulering av lån och bidrag. Lite beräkningar där ger mig att studielånet ligger på knappt 8000 kr per månad.

Det förutsätter att man har välvilliga någorlunda välbeställda föräldrar eller jobb som kan klara resten av året som inte täcks av studielånets 40 veckor. Kanske såna där som för att inte kränka sina barn alltför mycket döljer sin hjälp bakom “du kan väl ta den här, jag har ingen användning för den längre” och en massa andra smarta saker. För en del som läser är det så, men för andra är det inte så. Det har jag ju själv sett. Alla har det inte likadant när de läser - precis som andra perioder i livet. Jag skulle föredra att man rättade in studielån och bidrag efter de som har det sämst, men så är det inte - under studierna heller.

Skatteverket har en sida för att beräkna skatten. Enligt SCB var medianinkomsten 2004 för heltidsanställda 22 000 kr / månad. Det råkar vara den nivå varvid max arbetslöshetsersättning uppnås så den maximala ersättningen verkar inte irrelevant.

Karensdagar för arbetslöshetsersättningen har jag bortsett ifrån. OBS: Jag räknar för arbetslösa max-ersättningen! Hm, jag lägger till min-ersättningen också. Är den verkligen för heltidsarbetslösa? Så lite?

Beväpnad med dessa uppgifter (och någorlunda väl medveten om förbehållen) får jag fram följande:

	Brutto före skatt m m	Anmärkningar, går bort m m	Netto
Studielån	7 900 kr/mån	Inget går bort.	7 900 kr/mån. En del subventioner tillkommer för den som är under 26 år. Å andra sidan lever något fler ensamma, vilket är dyrare. Och böcker kostar.
Arbetslös förr (max)	15 600 kr/mån i 100 dagar, 14 800 kr/mån därefter	Skatt går bort (49 000 kr, 45 700 kr). Studielån ska betalas (8 000 kr).	10 700 kr/mån i 100 dagar, sedan 10 100 kr/mån. I denna situation har många större utgifter i form av högre hyra, barn, bil. En del är också arbetslösa pga sjukdom eller funktionshinder.
Arbetslös nu (max)	14 800 kr/mån 200 dagar, därefter 12 900 kr/mån. Senare ändras den till 12 000 kr/mån.	Skatt går bort (45 700 kr, 38 200 kr, 34 600 kr). Studielån ska betalas.	10 100 kr/mån i 100 dagar; sedan 9 000 kr/mån; därefter 8 400 kr/mån. I denna situation har många större utgifter i form av högre hyra, barn, bil. En del är också arbetslösa pga sjukdom eller funktionshinder.
Arbetslös nu (min)	6 900 kr/mån.	Skatt går bort (17 300 kr). Studielån ska betalas.	5 500 kr mån. I denna situation har många större utgifter i form av högre hyra, barn, bil. En del är också arbetslösa pga sjukdom eller funktionshinder.

Rätta mig om jag har fel

Sen kan man nog lägga till en hel del kommentarer om vad som kostar mer. Varsågoda! Jag orkar nog inte räkna upp allt och dessutom har jag lite svårt just nu att uppskatta vad allt kostar eller hur mycket extra man ibland får.

Oj! Så glömde jag ju att avdraget för a-kassan ska tas bort. Det innebär att de arbetslösa får mellan 200-400 kr mindre per månad. Facken protesterar! Aftonbladets nätläsare tycker man ska strejka. Arbetsmarknadsminister Littorin tycker att strejkhotet är anmärkningsvärt. Och därmed menar han nog inte att den här opinionen bör man lyssna på. Fast om jag har fel här så blir jag glad.

Och om allt detta är det märkligt tyst i DN och Svenska Dagbladet.

Till sist: Så vad tycker ni? Vilket är bäst? Pest eller kolera?

Uppdatering! Efter en del diskussioner på nätet (se Pophöger ovan), lägger jag till kommentaren jag skrev där:

Robert (och Magnus), ni räknar uppenbarligen inte på samma sätt som jag. Använder ni verkligen rätt förutsättningar? För både studiemedel och arbetslösersättning har jag försökt att så rättvist som möjligt dela upp det per månad. Studiemedel är för 20 veckor per termin om jag inte har fel. För dessa 20 veckor är det i normalfallet 23 800 + 12 500 kr. Det ger per månad:

(23800+12500) * 52.2 / 20 / 12 = 7900 kr (brutto = netto här)

Oj, jag låg några kronor för högt där, räknade med 52.5 vecka per år förut. Men det är fortfarande 700 kr mer än du räknar med Robert. Hur kommer det sig?

Arbetslösersättningen är per arbetsdag, dvs fem dagar i veckan (om jag förstår det rätt). Det ger per månad t ex:

680 * 5 / 7 * 365 / 12 = 14 800 kr (brutto)

Sen går det bort skatt och återbetalning av studiemedel. Jag har räknade rätt snällt innan, med studielån för bara 3 år. Egentligen är väl 5 år mer realistiskt idag? Det medför att man har mellan 10 800 och 17 300 kr att betala tillbaka per år. Återbetalningen ska väl ske även om man är arbetslös? Det medför att man har ungefär i snitt 14 000 / 12 kr per månad att betala. Räknat med dessa siffror ska siffrorna i min tabell minskas med ytterligare 700 kr/mån för de arbetslösa.

Netto för den arbetslöse blir då snarare som allra högst 9 400 kr/mån i 100 dagar, sedan 8 300 kr/mån i ytterligare 200 dagar för att sedan gå ned till 7 700 kr/mån.

Det är i bästa fall. I sämsta fallet hamnar man snarare på 4 8000 kr/mån.

[tags] politik, alliansen, a-kassan, a-kassa, arbetslöshet, studiemedel, ekonomi, samhälle, regeringen, facket, strejk [/tags]

Arbetslivsinstitutet ska läggas ned. Tråkigt för alla dem som någon gång haft eller kommer att få det svårt på jobbet.

Arbetslivsinstitutet har länge varit ett rött skynke för de s k arbetsgivarna. Orsaken har såvitt jag kunnat se varit att Arbetslivsinstitutet i en del forskning pekat på att bakom ohälsan i arbetslivet kan ligga problem med hur företagen behandlar sina anställda. Från arbetsgivarhåll är man mer benägen att se det som att det är den anställde som inte riktigt kan leva upp till kraven som ställs i arbetslivet.

Nedläggningen har orsakat väldigt lite uppståndelse. Inte heller den debatt-artikel som Marianne Törner, t f ställföreträdande generaldirektör och forskare vid Arbetlivsinstitutet skrev i Aftonbladet har blivit uppmärksammad. Som det har sagts: Vad stort sker, sker tyst.

Sverige har haft en lång tradition med forskning kring psykosociala och organisatoriska frågor i arbetslivet. Nedläggningen av Arbetslivsinstitutet hotar den forskningen. Internationellt har man haft gott rykte. Psykosociala frågor har funnits med i vår Arbetsmiljölag sedan 1970-talet. Trots detta anser nog de som sysslar med det ofta att vi fortfarande vet för lite om just detta. Från att från början ha varit drivande i dessa frågor tas nu en stor del av initiativet ifrån oss genom nedläggningen.

Forskning kring psykosociala frågor är svår och kräver lång erfarenhet. Den kan dessutom vara svår att förstå och det är nog lätt att tro att resultaten bara är forskarnas egna åsikter. Det är stor skillnad mellan denna forskning och det som i dagligt tal kallas forskning inom industrin. Den senare har mer karaktären av utvecklingsarbete. Naturligtvis kräver även utvecklingsarbete en hel del, men jag ser ofta utvecklingsarbetet som ett sätt att omsätta långsiktigt forskningsarbete i praktiken. Har de som lägger ned Arbetslivsinstitutet förstått skillnaden? Hur mycket förlorar vi som bor i Sverige på nedläggningen?

[tags] politik, alliansen, arbetslivsinstitutet, stress, hälsa, psykosociala frågor, samhälle, vetenskap, psykologi, regeringen [/tags]

Jag gör i snitt fem Brasilianska vaxningar per dag, säger en s k hudterapeut i Expressen idag. Jag vet inte vad det är, men det låter rätt så oskyldigt jämfört med alla kosmetikoperationer som många unga kvinnor underkastar sig. Är de inte helt enkelt ofta utslag av en form av fetishism? Inget ont i det, men lite sorgligt är det att kosmetikoperationer inte har någon ångervecka.

Sedan är det förstås irriterande att förespråkarna och utövarna påstår att det inte drar några resurser från den sjukvård som läkarna utbildas för. Liknande argument använder de som gillar privata sjukförsäkringar, som enligt SR nu blir allt vanligare även i Sverige. Men det är dyrt att utbilda läkare. Är då inte t ex utbildade läkare en resurs som vi betalat dyrt för?

Läkarutbildningen är mycket dyrare än många humanistiska och sociala utbildningar förresten. Ibland undrar jag vilket som betyder mest för människors hälsa.

[tags] könsstympning, sex, plastikkirurgi, sjukvård, utbildning [/tags]

Utrikesminister Carl Bildt ska sälja sina optioner i oljebolaget Vostok Nafta innan det uppstår jävsituationer säger han till SVT. Helle Klein påpekar dock att redan 24 november hålls ett topp-möte mellan EU och Ryssland då gasfrågan diskuteras. Visst är väl Bildt jävig då, eller? Och visst kan det påverka förberedelserna till mötet? KU, vad säger ni?

Dessutom kontrolleras Vostok Nafta av familjen Lundin, som också äger företaget Lundin Petroleum. Det sista företag har tidigare fått kritik för att man samarbetat med militärdiktaturen i Sudan för att kunna komma åt oljan där. Också i Lundin Petroleum har Bildt aktier (se nedan). Bildt förklarar sig så här:

Om du talar om olja och energi så förhåller det sig så att huvuddelen av oljan i världen ligger i länder som inte är demokratier./…./Ska du vara aktiv i energipolitik måste du vara aktiv också i de områdena.

Jag vet inte, men betyder “vara aktiv” här att tjäna pengar på olja?

Olja, pengar och krig. Så starkt förbundna. Nu senast Afganistan (oljan finns i norra delen och strax norr om), Iran och Irak. Den finns i bakgrunden i Nigeria (världens farligaste område att vistas i säger en del), Angola och Sudan. I USA som förbrukar så mycket olja per person finns däremot inte längre mycket olja. Men USA insisterar som väl alla numera vet på att få förbruka så mycket olja. Insisterar med vapen kanske man kan säga? Tämligen övertygande men en smula darrhänt i realpolitiken.

Mikael Nyberg skriver på Aftonbladet Kultur om Bildt och blodbadet i Irak. “Detonationer hotar oljan som världen är beroende av” säger Bildt. Det är stor skillnad mellan att betona det och att betona att vårt energiberoende hotar världsfreden. Även om jag tror att Bildt kanske skulle skriva under på det också så blir ändå inte åtgärderna de samma. Det är ju olika fiender som betonas. De fiender moderaten Bildt ser och de jag ser skarpast.

Bildts aktieinnehav är också intressant från en helt annan synpunkt. I fredags offentliggjordes statsrådens aktieinnehav. Den ende som har några aktier personligen är Bildt. Han är också den ende som deklarerar någon förmögenhet att tala om. Av hans deklaration framgår att han har en förmögenhet på 3 miljoner kr. Men han har aktier för 21 miljoner kronor. Och dessutom sålde han en del ryska olje-aktier för någon vecka sedan. Varför är inte hans förmögenhet större? Varför har inget av de andra statsråden någon förmögenhet? Ja, varför Borelius inte hade någon, det vet vi ju nu. Men hur är det med de statsråd som är kvar, varför ingen av dem någon förmögenhet?

Bildts aktieinnehav enligt Statsrådsberedningen 2006-10-27
Summa = 20.1 miljoner kr
Ruric B	552 000 kr
Salus Ansvar B	227 500 kr
Lundin Petrolium	486 000 kr
AES Corp	64 028 kr
Ebay inc	33 674 kr
General Electic	39 174 kr
Kraft Foods	39 196 kr
Nokia	42 300 kr
Pfizer	30 571 kr
Bildnet Humany AB	0 kr
East capital explorer	1 526 003 kr
East Capital Balkanfond	275 791 kr
East Capital Turkiet	16 425 kr
Öhman IT fond	284 207 kr
SEB Foreign and Colonial	321 832 kr
ABN Ambro Japan	75 282 kr
Banco humanfond	39 984 kr
Banco offensiv	315 579 kr
Banco etisk Norden	254 488 kr
Banco etisk Europa	234 891 kr
ABN Ambro Amerika	67 739 kr
ABN Ambro Fjärran	65 989 kr
Banco Småbolag	306 080 kr
ABN Ambro Avkastningsfond	432 008 kr
Legg Mason Value fund	136 172 kr
Royce US Small cap equity fund	94 209 kr
Battery march European equity fund	77 581 kr
Battery march pacific equity fund	112 281 kr
Royce 100 equity fund	152 159 kr
Legg Mason opp. Trust prim. Class	11 048 kr
Legg Mason value Trust	10 377 kr
Ruric TO 1B 070629	19 000 kr
Legg Mason 09/17/2012	3 924 278 kr
Legg Mason 07/22/2013	3 311 980 kr
Legg Mason 07/22/2012	1 506 560 kr
Legg Mason 07/18/2012	611 244 kr
Vostok Nafta	4 994 100 kr
Anmärkning till tabellen: Tidigare hade Bildt även aktier i Vostok Nafta, men de har han under de senaste dagarna sålt. Hur stor denna aktiepost var vet jag inte. Optionerna har han förklarat att han just nu inte har några lagliga möjligheter att sälja. PS: Jag har försökt behålla de felstavningar som jag tycker finns i det officiella dokumentet. Jag kan ju faktiskt ha missuppfattat något.

En eloge ska väl Bildt ha för att han investerat i en del etiska fonder (Banco, är det fler). Legg Mason, där Bildt har mycket pengar bredvid investeringarna i Lundin-företagen, verkar vara etiskt när det gäller dess anställdas agerande finansiellt, men hur är det med valet av investeringsobjekt?

Uppdatering: Olle Svenning skriver i sin krönika idag om Carl Bildt. Svenning ger en bra sammanfattning av oljeaffärerna som ligger till grund för Bildts förmögenhet. Citaten av Bildts bedömningar är i sin absurditet ganska roande: “Silvio Berlusconi står för en klok politik”, menar Bildt. Eller den om det oljerika och krigsplågade Sudan: “Oljan kommer att vara nyckeln till freden”, spår Bildt. Förstår jag Bildt rätt så menar han att oljan ger chansen till utveckling. Ja, kanske. Men under tiden? Alla de som nu dödas för att man krigar om olja och pengar. Alla de som får sina liv förstörda. Skulle det kunna undvikas om vi hade ett mer etiskt förhållande till pengar? Om de var under mer demokratisk kontroll? Om inte ekonomiska intressen så mycket tilläts förvrida bilden av det som händer?

Uppdatering 2: Svenska Dagbladet skriver att Leslie Lefkow på Human Rights Watch säger att “det är fruktansvärt (att sveriges utrikesminister Carl Bildt äger aktier i Lundin Oil) med tanke med tanke på den roll oljebolagen spelar i Sudan, och deras direkta länk till en regering vars folkrättsliga övergrepp hör till de värsta i världen”. Carl Bildt satt fram tills han blev utrikesminister också i styrelsen för Lundin Oil.

Uppdatering 3: Också Sveriges Radio och Aftonbladet rapporterar nu att Human Rights Watch kritiserar Carl Bildt för hans ekonomiska intressen i Lundin Oil. LouiseP nämner den 800-sidiga rapport från Human Rights Watch skrivit om Sudan och oljan. Bildt säger att han väntar på konstitutionsutskottets syn på hans oljeaktier innan han yttrar sig. Vad nu det har med kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Sudan att göra.

[tags] bildt, irak, oja, lundin oil, vapenindustrin, media, moderaterna, etik [/tags]

Dvs om du är spammare. Men det är du förståss inte för blogg-spammare är robotar och de läser inte svenska så bra, tror jag.

Sedan jag installerade Akismet på min blogg har jag sluppit gå igenom alla de spam-kommentarer jag fick innan. Och de var många, väldigt många ibland.

Därför behöver jag nu inte längre moderera kommentarerna på min blogg. Väldigt skönt faktiskt. Och det är mycket lättare att svara på kommentarerna när man inte behöver tröska igenom en massa spam.

[tags] bloggar, spam [/tags]

Jag läser i Expressen att vägverket visar sin handlingskraft genom att plocka bort rondellhundar från rondellerna. En hel del blir nog ledsna över det. En massa människor, däribland jag, skulle blivit mycket gladare om vägverket visat större handlingskraft vad gäller att ta hand om trafikfaran som rondeller innebär för cyklister.

Varför är det ofta lättare att enas och vara handlingskraftig kring småproblem, t ex i politiken?

[tags] trafik, politik, tankar, konst [/tags]

Jämförelser av olika straff och förmåner är alltid intressanta tycker jag. Det säger något om vad som rör sig djupt i vårt tänkande. Ta till exempel fallet med en svart lärarinna, strippade inför sina utvecklingsstörda elever. Hon dömdes till enligt Expressen till 9 års fängelse plus 4 års samhällstjänst.

Jämför det med vad som hänt de som torterat och sexuellt misshandlat fångar i Irak. Enligt Amnesty döms de skyldiga sällan och då ofta till lindriga straff. Lynndie England t ex dömdes för sexuell skändning av fångar i Abu Ghuryab till 3 års fängelse (SVT). Men å andra sidan dömdes faktiskt korpralen som ansågs (utsågs?) till huvudansvarig till 10 års fängelse och en annan till 8 års fängelse - så i några få fall blir det längre straff. (Jag skulle dock inte bli förvånad om de slipper ut ur fängelset ganska tidigt.) Många andra var med, men ingen annan dömdes till längre fängelsestraff. Övergreppen pågår fortfarande enligt bl a Amnesty och Human Rights Watch rapporterar efterarbetet.

Är det bara jag som tycker att det som sker i Abu Ghuryab och troligen på många andra ställen är mycket värre än det den svara lärarinnan som strippade gjorde? Och om du inte tycker det, hur tänker du då? Berätta för mig!

Undrar du också vem man dömer för?

PS: Fröken Kräsen gör lite andra jämförelser kring det här.

[tags] Irak, Abu Ghuryab, tortyr, sexuella övergrepp, straff [/tags]

Med underrubriken Knasiga konspirationer refuserar recensenten Mikael Löfgren Hans Abrahamssons bok “En delad värld. Göteborgshändelserna i backspegeln” i DN. Löfgren häcklar Abrahamsson t ex för att denne pekar på att Jaldung (kommenderingschefen inom polisen, som ansvarade bl a för ingreppet mot de oskyldiga sovande på Hvitfeldtska skolan) kan sägas ingå som en del i ett militärt underrättelsenätverk under just händelserna i Göteborg.

Jag blir förvånad. Hur var det nu med avvisningarna till Egypten? Var inte CIA inblandade där? Är det inte ganska självklart att Jaldung hade kontakt med USAs militära underrättelsetjänst (indirekt förstås, som alltid med sådana kontakter)? Vilken polischef med omdöme och tillräckligt paranoid läggning för att klara uppdraget skulle undvika att lyssna på signaler från den statliga säkerhetstjänsten i USA under Bushs besök? Naturligtvis måste han lyssna på signalerna om möjliga terrorister. Han ska göra det. Men han ska nog fan inte agera så som skedde i Göteborg.

Liksom Sven Elander tror jag att det ligger personliga politiska åsikter bakom häcklandet som Löfgren gör av Abrahamsson. Varför skulle Löfgren annars smäda Abramsson?

Och om man nu inte tror det så kan man ju jämföra med vad Dan Josefsson skriver i Aftonbladet om boken. Jag tycker faktiskt att den recensionen lär mig mer. Den handlar mer om boken med dess innehåll och mindre om Löfgren om man säger så.

[tags] politik, media, göteborgshändelserna, göteborgskravallerna, USA, underrättelsetjänster, terrorism, Hans Abrahamsson, Hvitfeldtska skolan [/tags]